Andrahand.

Har precis ätit två små bullar. Första gången som jag åt på över ett dygn. Har stora problem att äta när jag mår dåligt. Har alltid haft det. Vilket är lagom skitdrygt. Behöver ju äta nästan kroniskt för att inte rasa i vikt och äta är ju ett av mina stora intressen. Men har fått i mig något nu så det är lugnt.


Skrev att jag skulle släppa och gå vidare men jag kan inte. Vill inte. Nej, jag vill helt ärligt inte. Vill förstå. Vill veta vad som hände.

Har kommit fram till två olika alternativ var av det ena är att jag är något typ av objekt. Det låter hemskt. Det är väl inte särskilt positivt egentligen heller men ja. Är det någon som förtjänar det så är det väl jag. Har inte alltid varit så snäll. Har inte alltid försökt och har sett många människor som objekt. Det var för bara något år sedan som jag ville ändra mig. Som jag förstod att så jag gjorde inte funkade. Varken för mig eller någon annan.
Tidigare brydde jag mig inte alls om någon. De hade inte något eget liv, ingen egen vilja eller några känslor. Det bara fanns. Och jag kan inte påstå att jag varken var snäll eller gjorde rätt. Kom dock fram till detta och började jobba på att bli bättre. På att bli snällare och visa mer respekt.

Efter ett tag kom även förmågan att känna empati och sympati. Det hjälper dock inte riktigt till. I och med att jag tidigare inte känt detta och det kom så pass fort som det gjorde kunde jag inte kontrollera det. Kan fortfarande inte det riktigt. Det har ju gått bättre med tiden men är långt ifrån perfekt. Vilket då innebär att om jag hamnar i något problem troligtvis kommer välja att lösa det så den andra människan kommer bäst/lindrigast undan. Jag väljer oftast andra före mig själv. Jag vill inte att någon ska må dåligt och jag klarar mig. Det har någon gång varit så pass att jag tagit fysiska smällar istället för någon annan. Det är bättre om det händer mig, jag tål det.

Har dock märkt att detta är en ganska dålig egenskap i många lägen. Mest för att inte alla gör på detta sätt. Jag sätter mig själv oftast i andrahand och om andra också gör detta hela tiden får jag mycket skit. Lite mer än vad jag borde. Blir på något sätt tagen förgivet och att det är bättre att "offra" mig än att skärpa sig själv. Blir helt enkelt sedd som ett objekt. Och måste lära mig dels vilka människor jag kan sätta före mig själv som faktiskt tänker på mig och bryr sig om mig men även när jag ska och inte ska sätta andra före mig själv. Vilket är väldigt svårt för mig. Är inte van vid känslor, inte alls van vid andras så sätter det före logiken.
Känslor är inte alltid logiska så hur ska jag veta vad som är rätt och vad som är fel? Hur ska jag kunna välja mig före någon annan? Att mitt egenvärde nästan är på botten hjälper inte riktigt till i dessa stunder. Vilket oftast då leder till ångest. Lite som ångesten jag haft nu. Vet inte om jag gjort något fel. Eller snarare, vet inte vad jag gjorde för fel och får uppenbarligen inte veta heller. I alla fall inte nu.

Men, Är jag ett objekt eller tycker du om mig? Du säger en sak men visar en annan. Varför ta avstånd utan att berätta? Varför inte prata med mig? Jag må kanske uppfattas som en känslokall bitch ibland men det är inte riktigt så jag alltid är. Samtidigt som jag kan ta saker som är negativa mot mig, jag är ganska så van vid det. Det är mer detta jag inte kan ta, att inte veta. Att inte ha någon aning om hur jag ska förhålla mig. Man behöver inte ljuga för mig. Jag kan ta det mesta. Är väl kall på det sättet istället.


Hur som helst så ser jag ut på detta sätt för stunden. Och får väl snart ta hund och försöka sova så jag kan ta mig iväg sen på mitt möte.

Gillar

Kommentarer

ssarapersson
ssarapersson,
Nu har du chansen att bli modell för en dag på min blogg , kolla in !! http://nouw.com/ssarapersson/tavling---modell-for-en-dag-188-19-20111437.
Jag kommer att börja följa alla som deltar i tävlingen här på nouw.com
nouw.com/ssarapersson