Blir inte värre.

Gick faktiskt upp tio i tolv idag. De senaste dagarna har det väl varit runt halv ett så börjar sakta men säkert vända tillbaka dygnet. Har satt fem alarm på telefonen som ringer i en halvtimme. Tur att det inte är tidigt på morgonen för grannarna hade nog inte varit särskilt glada på mig då.
Har än så länge bara gjort de saker jag måste var dag jag vaknar. Det vill säga kaffe och ta hund. Annars har jag väl mest suttit och tänkt. Vilket jag inte får och fick skäll om det senast igår av min psykolog. Ja, jag har en sådan för det behöver jag. Vilket man inte borde ha missat. De vill få mig att sluta tänka. Eller ja, inte göra det så mycket i alla fall. Men det är svårt. Speciellt när jag kan göra det på flera saker samtidigt och snabbt. Därför jag är så snabb på att käfta tillbaka. Och jag har då något att göra även om jag inte gör något alls.

Problemet nu är väl mest att jag inte kan ta kontroll över alla tankegångarna samtidigt och det var ännu värre nu fram tills i förrgår då jag även hade extrema hormonsvängningar. Så känslor och sådant kom också som jag inte kunde stänga av. Vilket ledde till att jag hade ännu mindre kontroll över tankarna och ja, sen gick det bara utför. Därför jag valde att ta avstånd från det mesta och de flesta.

Är dock fortfarande på samma humör men utan känslor. Vilket hjälper väldig mycket. Att inte känna känslorna utan bara ha tankar. Vilket i sig är ganska märkligt. Men ja, ingenting som jag tänker klaga över. Klarar mig bra att inte känna efter för stunden.

Det positiva i allt detta är att jag inte blir värre än så här. Säger inte att detta inte är illa. Men ja, jag har varit värre. Så antingen har jag växt ifrån det eller så har jag lyckats att ändra det själv. Vet inte riktigt vilket av det.
Så, skönt att jag visar mina sämsta sidor för alla här. Känner att det är väldigt stabilt.

Det jag gör är väl mest att jag sitter/ligger och låser in mig själv i mitt huvud. Det vill säga det som jag inte får göra. Men jag hittar i alla fall inte på något skit. Dricker inte, tar inte någon drog och skadar eller gör mig inte illa fysiskt på något sätt. Ja, kanske ganska hårt psykiskt men mest för jag inte har kontrollen riktigt. Det kommer, får väl så ut tills dess. Har ju inte riktigt något annat val. I alla fall inte ett val som jag är villig att ta.

Skriker inte, är inte arg på någon, tar inte sönder saker eller frivilligt förstör något, någon. Är väl mest ledsen och uppgiven.

En annan sak som också är positiv är väl att jag faktiskt kommer fram till en del saker. Vad jag vill göra, hur jag vill ha det och på vilket sätt jag bör jobba på och ändra mig till.

Gillar

Kommentarer