Du är död för mig.

Jag avskyr den meningen. "Du är död för mig." Vad innebär den ens?!
Död? Nej? Man lever ju.
Och jag vet inte hur det är med dig, men jag kan sakna de som jag tyckt om som dött.
De som jag är medveten om att jag aldrig kan komma att få se igen. Jag kan vid tillfällen sörja dem.
Och framförallt så tycker jag fortfarande om dem.

Någon levande kommer aldrig att bli död för mig. Det är bara dumt.
Du är inte död för mig, du helt enkelt slutar att existera. Som att där aldrig fanns något.
Alla känslor med dig och runt dig bara försvinner.
Minnen är kvar, men efter en tid måste jag verkligen tänka efter vem som jag har dem med. För människor försvinner för mig. De dör inte, de slutar att existera.
Som en helt främmande person kommer fram istället.

Jag är medveten om att de fortfarande finns. Har inga problem att vara snäll och trevlig. För det som fanns finns inte mer. Det är som om det aldrig existerat.

Skillnaden är att man är en främmande människa som jag inte vill lära känna. Någon som jag inte vill ha i min närhet.
För man helt tagit slut på mitt tålamod.
Och märkligt nog verkar det vara något av de värsta straff för andra, att jag försvinner, helt slutar bry mig.

Men du, hade jag straffat så hade jag fortfarande brytt mig om din existens.

Gillar

Kommentarer