Fy dig!

Idag fick Koira skäll på riktigt för första gången.

Har sagt till henne och tillrättavisat men aldrig riktigt skällt.
När hon var liten tuggade hon på det mesta men då var det mest att ge henne något som hon faktiskt fick ha.
Senare tiden har det oftast räckt med att säga till och så har hon slutat med det dumma hon gjort. Dessutom så är hon mest ett klepto som tar saker för att lämna tillbaka det efter att ha tagit ett varv i rummet med det. 

Tiden när hon har svårt att ta det lugnt lägger vi oss tillsammans på golvet istället för att bråka.

Men idag fick hon skäll för första gången.
Detta är flickan som aldrig skäms och som inte har någon som helst koll på rang. Som i princip alltid är glad oavsett vad.
Hon hade tjuvat ett glasunderlägg som hon bet sönder.
Hade detta hänt Maito så hade han skämts halvt till döds. Men detta var inte Maito. Detta var Koira. Hon visste inte alls vad hon skulle göra. Satt där framför mig bekymrad och förvirrad och tittade fram och tillbaka på mig och underlägget som jag höll upp för henne.
Hon såg så söt ut. Ville bara le och krama om henne. Men det hade inte riktigt passat. Så vi satt så ett tag och när jag la ner underlägget lade hon sig vid mina fötter n händer.
Tyvärr har hon hostat upp en hel del då hon inte verkar tåla någon typ av smärtstillande och växte lite väl fort det första året. 

Någon hade tagit en del av min filt när jag gick iväg.

Det gröna "djuret" som hon har med sig är Tuten. Väldigt fantasifullt namn jag gav den.
Hon fick Tuten i födelsedagspresent och älskar den.
Det är en "orm" med tre stora pipdynor i sig. Dynorna fortsätter att pipa även när de är punkterade. Vilket i Koiras fall är bra då det mesta varar ca 2 minuter annars och sen är sönder.
Till skillnad  från alla andra gosedjur och leksaker så verkar hon inte vilja döda Tuten och sprida ut den i små delar utöver hela lägenheten. Utan leker fint och myser med den. Visar gärna upp Tuten. Hennes bästa vän som troligtvis kommer gå grannarna på nerverna.

Gillar

Kommentarer