Hälsa på Makea.

Var tog alla vägen som så tvunget skulle fram och hälsa på Makea när han var mindre?
Varför springer ni som för bara någon månad sedan gnällde på mig att hunden faktiskt skulle hälsa på folk och andra hundar? Varför går ni snabbt iväg på ett annat håll så fort ni ser oss?
Ni ger ju inte ens honom någon chans att markera att han inte vill. Det var ju både så viktigt och gulligt innan?
Han är fortfarande inte vuxen. Bara sju månader gammal. Men nu är det tydligen inte så viktigt länge.

Nu om något är det ju bra om han får hälsa på andra människor och djur. Det är nu jag blir glad när man stannar till och antingen pratar med mig eller frågar om djuren kan få hälsa.

Men de senaste månaderna har det bara hänt vid två olika tillfällen, och det var förra veckan.
En dam med en liten papillon stannade oss och frågade om hundarna kunde hälsa. Makea blev så glad och lekte väldigt lugnt med den lilla vovven.
En av få små hundar som inte skällt på honom så fort den sett han.

Den andra gången var det några som stannade för att prata med mig, om Makea. Och då hälsade han inte. Då fick han istället sitta fint och när tålamodet försvunnit, leta mat och roa sig själv.

Det är viktigt att hund får hälsa. Det är också viktigt att hund får lära sig att han inte alltid får hälsa bara för att matte stannar och pratar med någon.
Kommer man mot för modan in i hans hem så hälsar man på honom.
Inte skulle jag uppskatta om någon kom in i mitt hem och inte hälsade på mig. Det är respektlöst och hunden ska bli respekterad.

Helt ärligt så vet jag inte vad det är med honom som skrämmer.
Han skäller ytterst sällan när vi är ute. Oftast inte ens tillbaka på de som skäller på honom. Och gör han det säger jag till honom.
Han går vid de flesta tillfällena väldigt fint bredvid mig, framförallt när det är andra människor och djur i närheten. Och han är alltid kopplad.
Visst, han har blivit ganska så hög i makhöjd. En bit över Koira.
Men han är ju fortfarande väldigt smal. Tittar man i hans ansikte så ser man ju på honom att han är väldigt ung. Och oavsett så går han ju fint och skärper sig, de flesta tillfällena.
Är det för att han är svart? Är det för han inte har någon lång och fluffig päls?
Och ni som sett oss ute nästan var dag sen han kom hit, när bestämde ni er för att istället bli rädda? Vilken dag gick det från "Han Ska hälsa på andra!" till "Han ska Inte hälsa"?

Ja, det är svårt. Vem skulle kunna tro att bruksrashundar blir stora?!

Gillar

Kommentarer