Komplicerat.

Just nu har hormonerna frispel.
Känner mig ledsen, men gråter inte.

Har i princip inte gjort särskilt mycket vettigt idag.
Hämtat ut hunds medicin och har spenderat någon timme med att sätta i hår. Ska spendera någon timme till med det efter att jag varit ute igen.

Vill tycka om någon, krama om den och gråta. För allt, för ingenting. För att känna något och hoppas på att denna berg- och dalbana av hormoner jag haft idag ska sluta.

Varför kan man inte bara tycka om någon? Vad är det för fel på att bara finnas för stunden ibland? Varför måste man Alltid göra Allt så mycket mer komplicerat?
Vad hände med "Shit happens."?

Men nej, man ska ständigt göra det så mycket jobbigare än vad det behöver vara.
Ska alltid göra det komplicerat.
Man måste alltid tänka längre.
Måste alltid veta vad man vill och hur man känner.
Hur ska man egentligen veta?
Och framförallt, Varför måste jag alltid veta?
Ibland vet jag bara vad jag vill för stunden, och vad är det för fel på det?
Shit happens liksom.

Kan jag inte bara gå ut, krama fast någon random människa där ute och skrika åt den att låta mig tycka om den? Bara för nu?
Det är just nu i denna stund jag vill tycka om någon, krama den och bara finnas.
Att vi inte behöver bry oss om sen.
Att sen inte existerar.
Bara nu, i denna sekund.
Vad är det för fel på det?

Om det förblir så, visst, efter att man kommit förbi stadiet där jag blir vettskrämd, hade det säkert varit trevligt.
Om det aldrig mer sker igen, då fanns i alla fall just den där perfekta stunden. Det man kan romantisera om, släppa och gå vidare i livet.

Varför göra det så komplicerat?
Vad är det för fel på att bara finnas ibland?
Bara tycka om någon för sin egna själviska vinning.
Bara för någon minut.
Bara för att ta en paus från livet.

Och om man genuint tycker om någon, varför kan man inte bara göra det?
Varför ska det bli så mycket jobbigare än vad det behöver vara?
Varför känner så många behovet av att göra relationer till andra så mycket mer komplicerade än vad de behöver vara?
Varför kan vi inte bara ha nu, och se vad som händer sen? Varför stressa?

Varför det här extrema behovet av att göra det så komplicerat?

Gillar

Kommentarer