Komplimanger.

Vet du vad?! Jag har Ingen aning om att jag ser bra ut.
Och bara den meningen säger emot sig själv på ett helt underbart sätt.
Men det är sant. Så jag kan inte alls ta emot en komplimang gällande mitt utseende.
Och vad ska man ens säga?! Tack? Men jag har inte gjort något.. Jag liksom växte upp och fick rätt diagnos och mediciner.
Kläder, fine. Smink, fine. Men bara för hur jag ser ut överlag? Eh.. Tack för din åsikt? För att den inte var negativ..?

När jag var liten var jag väldigt ful. Alltså extremt.
Kan bero på myxödem och svullnad på hela kropp och ansikte.
Att jag varken hade ögonbryn eller särskilt mycket hår på huvudet.
Men jag fick aldrig någon komplimang om hur jag såg ut. Vilket är förståeligt då det verkligen var hemskt.
Istället var det saker jag gjorde, framförallt målade. För det kunde jag bättre än de flesta andra barn. Man såg Faktiskt vad det föreställde, vilket inte alltid uppskattades.

Som när jag vid fem års ålder skulle rita något som jag lärt mig under dagen gällande hundar.
Vi hade en hel dag där vi fick lära oss om hundar och deras liv.
Jag ritade det viktigaste, för mig, att komma ihåg. Hur man gjorde fler..
Såå.. att.. eh.. När mamma kom och hämtade mig fick hon en fin bild på två schäfrar som gjorde fler schäfrar.. Och självklart kunde Alla se att det var precis det som det föreställde.

Tror jag alltid varit skev. Att jag liksom bara föddes helt jävla fucked up och att det sen bara gick snabbt utför.

Dessvärre har jag alltid fått höra att jag kan rita, att jag Ska rita och måla. Så tar inte åt mig någon komplimang när det kommer till det heller.
Alla måste ju kunna något. Jag kan måla och skapa saker med händerna.

Jag fick lära mig att jag måste göra saker för att vara värd något.
Att jag skulle göra människors vardag bättre och aldrig vara till besvär eller ivägen. Så jag har en tendens att hålla mig undan, om jag känner mig ivägen eller mest som ett besvär. Även om jag kanske inte alltid hade velat.
Fick lära mig att om jag ska ha något eller vill något, får jag fixa det själv.
Och att jag ser inte bra ut. Jag ser konstig ut. Jag Är konstig.

Så när man ger mig en komplimang gällande mitt utseende så tar jag bort den direkt.
När man ger mig en komplimang om vad jag gjort, tänker jag bara att man måste kunna något. Ingen kan vara helt jävla värdelös på allt. Även om det verkar som att jag gör ett starkt försök till det!

Gillar

Kommentarer