Mindre bra reaktion.

Det regnar och jag har inte tagit hund på en sista runda än. Gah, känner inte alls för det. Inte lite det regnar heller. Borde ringa och beställa taxi till i eftermiddag också. Jobbigt möte. Ska bli intressant. Lär troligtvis få skäll men shit happens antar jag. Förkylningen har blivit mycket bättre. Rösten är lite halvt borta fortfarande men inte så extremt som tidigare.
Blev ganska så glad idag. Fick en kappa som jag velat ha i några år nu. Jag vet om att jag redan har en del men inte likadan som denna och alla som jag hade tidigare var ju inte tjocka. Tror nog att jag bara hade tre sådana. Nu är det uppe i fyra och självklart så vill jag ha fler. Denna hade även luva. DET har ingen av de andra kappor som jag har. Titta! Olika, måste ha dem.


Jag anser mig inte vara en allt för dålig människa. Kan vara ganska så nice och bra ibland. Men i en del tillfällen skulle jag vilja vara annorlunda. En del stunder som jag skulle vilja reagera på annat sätt. Skulle vilja göra det som förväntas av mig. Men jag bara inte kan. Som det där skriket inom mig som enbart kämpar emot. De där tankar som jag inte kan styra över. Där jag inte finner något annat logiskt. Dessvärre tror jag mer att det då är känslor som styr och inte själva logiken. Det borde kunna finnas något som kan få mig att tänka annorlunda, få mig till agera på något annat sätt, men jag finner det inte. Hur mycket jag än letat, under alla de år som jag försökt finna det är jag fortfarande på ruta ett. Det går inte, jag kan inte. Och bara av att erkänna att jag faktiskt inte kan är jobbigt, det tar emot hårt. Men det är så det är, jag kan helt enkelt inte styra över allt jag gör, tänker och känner. Kan inte riktigt förhindra eller ta bort alla reaktioner. Många, men långt ifrån alla.

Nyss var en sådan reaktion. Det där som händer med mig när jag inte vet, när den röda tråden helt försvinner. För även om jag inte förstår har jag lärt mig att bara vara så länge tråden finns där. Men när den försvinner uppstår problem. Det är då som det blir jobbigt. Då som jag reagerar så som jag inte vill. Så som jag kanske inte alltid borde. Brukar sluta med att jag drar. Och jag vet att jag inte borde. Vet om att jag skulle sluta. Men hur ska jag på något sätt klara av att stanna när tråden är borta? När jag inte förstår ens lite? Hur jag jag vara, reagera, tänka, tycka när jag inte ens har någon kunskap om hur situationen är för stunden, när jag inte vet rätt och fel, när reglerna är suddiga? Jag är inte en så pass bra människa att jag klarar det.
Tycker att det mesta är helt okey just nu. Hade ju varit trevligt att bli helt frisk från allt men det är väl mest i min fantasi det funkar. Är ändå nöjd för stunden, det funkar för nu. Är det värt att offra det för att förstå?

Ibland är även jag ett egoistiskt svin. Inte för att jag egentligen vill, för det vill jag inte, och jag vet helt ärligt inte varför jag är det. En känsla av otillräcklighet kanske, i en del fall åtminstone.
Som att jag inte riktigt kan ha något pepp-talk för att någon jag vill eller har något sexuellt umgänge med ska ligga med någon annan. Det funkar inte. Tar det som att jag är otillräcklig och då kan jag lika bra lägg ner. Liksom, vad säger man i sådana tillfällen? Vad förväntar sig den andra människan att man ska göra, säga och reagera? Hur är det menat att jag ska känna mig?
Där är reaktionen "Nej, bort!" och hur mycket jag än försöker ändra det så kan jag inte. Kan inte komma på den där logiken som kan förändra det. Och det spelar ingen som helst roll om jag känner något för människan i fråga eller inte. Kan se denna som ett objekt men ändå reagerar jag på detta sätt. Det borde ligga biologiskt, det låter lite som något som bör vara det. Även om det inte löser själva problemet utan mer ger det en förklaring till varför det uppstår från första början.


Nu ska jag i alla fall ta ut hund, ringa taxi och sen sova.
Natti natti.


Gillar

Kommentarer