Otrevlig och hundrädd.

Än en gång ville jag inte stiga upp och igår, eller snarare tidigt i morse kunde jag inte sova. Får inte så mycket sömn här för stunden och inte för att vara sådan, men jag behöver min skönhetssömn. Känner mig svimfärdig nu till och från. Jobbigt! Men ja, shit happens. Vaknar i alla fall av mitt alarm. Ja, när det ringt i typ tio minuter. Men vaknar åtminstone. Så har varit uppe lite mer än två timmar nu. Den första timmen spenderade jag med att sitta med huvudet mellan knäna och hålla mig från att inte svimma. Vilket faktiskt lyckades så kan ju inte riktigt klaga där.

När jag kom tillbaka efter att gått med hund ute inatt kommer någon ut från min trappuppgång och ställer sig precis där vid dörren. Kanske en meter ifrån. Jag själv var väl fyra meter ifrån den och då på väg in. Snubben snäser något och bara står där.
Som man kanske upptäckt på mina bilder har jag i princip alltid hörlurar på mig. Självklart har jag även musik igång. Vilket dock är svårt att se.

Hur som helst så tar jag av ena hörluren och säger hej. Snubben snäser att jag ska akta mig.
Jag och hund står alltså precis på kanten av gången som är ungefär tre meter bred. Vi tar väl upp en halv meter. Då jag har hund precis vid vänstra benet. Så som han ska vara.
Jag tittar i alla fall bara på snubben, lite som om han var dum i huvudet. Han fortsätter att snäsa åt mig och vara allmänt otrevlig. Och jag vill mest bara in och ja, orkar ju inte med människor, i alla fall inte deras idioti och brist på respekt gentemot de flesta så jag flyttar oss en bit till vänster. Och han här fortsätter vara otrevlig och vifta mot mig.
Jag är inte riktigt den som tycker om att samarbeta när någon beter sig på detta sätt. Att jag ens flyttade mig eller inte sa något är ganska imponerande för att vara jag. Men är väl för lat för att orka lägga energi på sådana människor och på att bli förbannad.
Efter ett tag förstår han att jag inte tänker flytta mig mer och halvsmyger förbi samtidigt som han svär och mumlar något på ett språk man inte kan välja i skolan.

Det är ett beteende som jag undrar lite över. Det var ju uppenbart att snubben var rädd för hund. Men, hur kan man då tycka att det är en bra idé att snäsa och vara otrevlig mot den som håller hunden?
Ja, jag ser väl inte så gammal eller särskilt hotfull ut. Speciellt inte när jag är halvt osminkad. Men jag håller i det som denne människa var rädd för. Det är jag som har kontrollen över det och bestämmer. Borde man inte då, rent logiskt sett, vara trevlig mot denna? Inte som att jag var otrevlig eller hindrade hans väg då det fanns flera meter han kunde gå på och två andra håll. Hur tänker man när man gör så?
Jag menar, att göra mig förbannad när jag har hunden med mig är inte en bra idé. Vare sig du är eller inte är hundrädd. För han blir också arg och är inte någon trevlig syn då. Sen visst, jag hade väl inte skickat honom på någon. Men hur ska någon random människa veta detta? Det finns ju den typen av människor som faktiskt gör så. Speciellt om de är förbannade eller upplever att de är i en hotfull situation.
Jag får så många frågor! Hur tänker folk?!


Han ser ju så sjukt snäll ut när han inte är arg. Hur kan man vara rädd för denna sötnos då?
Ja, mattan blev skrapad och ren för två dagar sedan. Dessa djur älskar att byta päls.

Gillar

Kommentarer