Sex har jag inte, det skriver jag om.

"Pengar pratar vi inte om, det har vi."
Ja, meningen är delvis på skämt, och nej, det är inte min. Men det får mig att tänka, precis som att jag inte brukar det..
Men, gäller det då även tvärtom? Och kan man tillämpa det till sex?
Sex har vi inte, så det pratar vi om?

Så låt oss prata. Eller mja, jag skriva. Men "Sex har jag inte, det skriver jag om." ser lagom deprimerande ut. Så där fick jag rubriken!

Av någon märklig anledning så angår mitt sexliv alla ändå. Så då kan jag ju lika bra skriva om det. Så slipper man undra i sin ensamhet. Snällt av mig kan jag tycka.
Och så länge jag inte har något så är allt lugnt. Då är det inte riktigt någon som är gnällig. Lite som att det är okey om jag avvisar alla, för jag inte vill alls, och om/när jag är sexuellt aktiv så tar man det oerhört personligt. Då blir man ju avvisad, peronligen. För allt handlar om att sätta på mig, eller hur? Och framförallt så tänker jag på hur jag avvisar andra undertiden och känner mig jävligt nöjd med mig själv.

Det är ju även så att jag inte kan träffa någon av motsatt kön utan att direkt hoppa på den, alternativt låta den hoppa på mig. Jag menar, varför skulle jag annars träffa någon?! Ha trevliga samtal? Hitta på andra dumheter? Pft! Nej, enbart sex. Vad ska jag annars göra med en man? Vad kan jag annars ha en man till? Om det inte är att nyttja för mina sexuella behov?!

Och SATAN vad jag måste legat med många då! Jag menar, män är ju typ de enda jag träffar och har kontakt med överlag.

Och så fort jag träffar en och inte hoppar på honom direkt så är det det enda jag tänker på.
När han pratar så lyssnar jag inte, jag har fullt upp att klä av honom med blicken. Fullt upp med att fantisera om allt det där perversa vi kunde gjort om han bara höll käften.

Lära känna någon? Nej, varför skulle jag göra det?!
Vänner? Pft! Vem behöver vänner när man kan få kuk?!

Och hemska jävla tanke att både respektera och ha respekt av människan innan.
För det är faktiskt så att jag har noll i respekt för någon som väljer att ligga med mig direkt, utan att veta någonting om mig.
Du vet, det fungerar på båda hållen. Det är inte bara män som kan objektifiera kvinnor.
Och då är det jag som bestämmer. Jag som säger tid och plats. Var där, eller jag struntar helt i dig. Vad fan ska jag med en leksak till om den inte är där när jag vill leka?! Då är den defekt och bara att slänga.
Det var så jag hade det tidigare. Jag vägrade lära känna människan jag ville ha en sexuell relation med. Som jag hade en sexuell relation med. I min värld så var man dum i huvudet som ville något sexuellt med mig övelag, men sen trodde jag också att det skulle medföra mindre problem.
Om du inte känner mig, så kan du ju inte heller få några, för mig, jobbiga känslor.
Jag hade fel.. Oh, så fel jag hade.
Tänkte även att de vars sällskap jag uppskattade, och som var lite intresserade av mig, skulle uppskatta att inte ha en sexuell relation med mig, för att inte bli sedd som ett objekt.
Igen, så fel jag hade.

Så jag provade på andra hållet. Både ha och få respekt innan. Att på något plan uppskatta sällskapet, för det bör ju då vara lättare. Och ja, för stunden är det lättare, med den människan. Men det går över..

Jag menar, tycker jag om någon, har en sexuell relation med den och det sexuella av någon anledning upphör. Så vill jag gärna fortfarande ha kontakt, för oavsett så uppskattade jag sällskapet. Vilket brukar vara okey, så länge Jag inte har någon sexuell relation med någon annan.
Den andra får ha det, både för mig och den själv. Men jag får inte..
Visst, jag kanske inte vill få det upptryckt i ansiktet hela tiden till en början. Men det går över. Jag behöver bara lite tid att anpassa mig.
Men jag är ett as om jag ligger på annat håll?! Fin dubbelmoral där. Då vill man inte veta av mig mer..

Och jag byter inte tillbaka. Fungerade det inte innan, så fungerar det inte senare heller.

Någon gång är jag fullt medveten om att det inte kommer hålla, men man kan väl ha kul fram tills dess, eller?
Andra tillfällen är jag öppen för förslag. För why not? Tänk så blir det helt jävla awesome. Om inte, shit happens.

Och även om jag är en sexuellt driven människa så kan jag vara utan i veckor, månader, år.
För jag inte vill med någon. Eller för jag inte orkar med alla problem runt omkring som det medför. Att alltid behöva tänka på om det är värt det..
För mitt sexliv angår alla. Jag har det inte för jag vill, jag har det för att göra andra illa. Det tycker jag är en sund inställning.
Sex är inte för dig själv, det är för alla andra.

Gillar

Kommentarer