Utnyttja mig, på vad?

Är extremt trött och tänke snart lägga mig. Har tagit hund på sista rundan nu också. Idag har jag diskat i princip allting, stekt och gjort fyllning på 5 kg nötfärs och påbörjat bakandet av piroger. Ja, gjorde bara 18 stycken. Med tanke på att jag även vill ha några med kyckling och några med spenat kommer det nog bli ca 200 stycken allt som allt. Kan väl säga att jag har något att göra imorgon. Smart som jag även är köpte jag bara två paket jäst och lär behöva minst fem till. Så det blir att gå till affären sen när jag har vaknat. För nu klarar sig fyllningen inte allt för länge i kylen.
Hade behövt städa, dammsuga och våttorka här också. Det är mycket nu känner jag. Får hoppas på en bra natts sömn så jag faktiskt orkar med allt som behövs göras under morgondagen. Nu är ett sådant tillfälle det hade varit skönt att lämna bort hund en dag eller två. För det tar ändå en del på min kropp att behöva gå ut med honom och sen tar det ju även tid. Och nej, jag gör inte detta av någon speciell anlening mer än att jag verkligen borde hitta på något och att det är bra att ha mat i frysen som bara är till att tina upp när jag inte orkar laga något någon dag. Sen är det ju alltid trevligt med ett rent hem.

Har varit ganska gnällig idag också. Är väl därför som jag hållit igång så pass mycket som jag gjort. För att komma undan mina tankar. Det har väl gått sådär. Har fortfarande haft den där trötthetskänslan gällande i princip allt. Blir mest trött på mig. På så som jag för stunden är. Alla de tankarna som hela tiden dyker upp och inte riktigt vill lämna. Men jag antar att det är så rädsla fungerar. Rädsla för mig, vad jag kan tänkas göra, vad jag går med på. Rädsla för att tillåta att man behandlar mig väldigt illa. För att saker ska ändras till det negativa, för att någon ska ändras till det negativa.
Jag är inte rädd för att bli ensam. Är rädd för att inte kunna leva upp till förväntningarna, för att göra någon besviken. Rädd för att göra någon illa. Men framförallt är jag rädd för att låta mig bli behandlad som smuts igen. För att låta någon köra över mig så hårt. För jag tillåter det. Kan inte sluta. Hur mycket jag än vill så kan jag inte och det är väl väldigt dumt att nämna det. Men jag är även ärlig av mig och om jag nu ska vara just ärlig kan jag ju även nämna att anledningen till att jag faktiskt berättar det är för att jag inte har någon som helst aning om varför man skulle vilja köra över mig, varför man skulle vilja utnyttja mig. Jag menar, jag kan inte farligt mycket, är ingen större hjälp till någon. Har inte pengar, bil, kontakter eller något som på något sätt skulle kunna hjälpa någon annan. Kan inte se för vad man skulle kunna utnyttja mig på. Jag gör ingenting, är ingenting. Det finns inte allt för mycket som man skulle kunna ha någon användning av mig till. Sen och andra sidan kanske även det är anledningen till att jag inte kan förstå varför man skulle vilja vara snäll mot mig heller. Anledningarna till att jag inte förstår varför man skulle vilja ha mig i sin närhet. Varför skulle man vilja ha mig? Jag är kronisk sjuk och gnällig. Och nej, det är inte så som jag vill vara. Inte så som jag planerar till att förbli. Men för stunden har jag inte så mycket val. Jag jobbar på det, men det tar tid. Det går framåt, men väldigt sakta.

Just nu är jag inte allt det som jag skulle vilja vara, som jag tidigare har varit. Just nu är jag bara det som jag klarar av för stunden. Och det är frustrerande då jag vill så mycket mer men är fångad i min egna kropp.


Gillar

Kommentarer